samvetet

texters inneboende kvalitet

av

Texter har inte vidare värst mycket med omvärlden att göra. Om man tänker efter. De bokstäver finns som finns. Hur omvärlden ser texten påverkar inte texten. Jag tror man ska ha det med sig.

Det du skriver kan vara bajs även om folk gillar det.

Tänk nu på de dumskallar som kliar sig huvudet och inte förstår vad jag precis skrev. Jag tror att många tolkar kvaliteten på det de har skrivit i hur någon uppfattar texten.

Men det är inte så det fungerar.

Visst, du kanske inte säljer lika mycket eller blir gillad lika mycket. Men det ändrar ändå inte att det du skrivit är det du skrivit. Det jag tror jag vill få fram är, att det är okej att producera kvalitet. Även i dagens Sverige. Det är okej att inte göra allting för att få läsare. Det är okej att producera texter som folk inte slänger sig över. Oavsett vad dina vänner säger som vill att du ska bli läst, rik och berömd.

Precis som det är okej att enbart skriva för den hop av läsare som högljutt kommenterar det du skriver så att det blir så många böcker sålda som möjligt. Du är en skit om du gör det. Men det är okej.

lite mindre välartad text, tack

av

Vad andra tycker om mitt skrivande spelar mig ingen roll. Ni/de har säkert rätt i det ni/de tycker. För all del, vid strukturfel och felstavningar är det skämmigt. Men jag bryr mig inte.

På något sätt, i något sammanhang, ur någon artikel har jag fått för mig att det är lite väl mycket likriktning i det som skrivs. Kanske mer nu än någonsin eftersom texter är så lätta att ändra. Jag vill åt vildare text. Eller striktare text. Jag vill ha fram folk som vågar försöka vara sig själva rätt igenom. När lektörer, redaktörer och ens välvilliga föräldrar, syskon och vänner har gått igenom ens text riskerar texten att ha blivit avrättad.

Har jag exempel på det? Nej. Men jag är lat. Fast jag är inte blind eller döv, jag hör hur folk ombeds att göra än det ena och än det andra. Av de som har gått på samma skrivskolor och haft mentorer som de som känner … varandra.

Det behöver inte vara fel att låta någon gå igenom och ha åsikter på ens text. Det är förmodligen ofta givande. Men vi slänger bort mycket genialt.

Med detta vill jag ha sagt att jag letade efter böcker att läsa idag. Jag hittade ingen. Så jag är sur. Och kryper upp i min lila fåtölj med en Kafka. En man som inte ens lyckades bli utgiven innan han dog. Jag vill ha fler speciella personer, jag vill ha fler Kafka.

Vad är plural av en Kafka?

samvetet om att skriva en bra bok

av

Det är väl inte så lätt att vara människa, om man jämför med övriga djur. Vi vet – vi borde veta – vad vi gör fel, och det är upp till oss att agera därefter. Gör vi nåt som påverkar nån på ett illa sätt så är det med andra ord vårt fel.

Men vi kan vända på det: vi är till skillnad från övriga djur de enda som medvetet kan göra rätt. På hela denna blå planet är det endast vi tiotalet miljarder människor som har möjligheten att göra rätt. Pust, det ligger en hel del ansvar i det.

Har vi några skyldigheter? frågar jag mig försiktigt. Nej, vi har inte det. Vi är individer och vi har samveten. Hur vi använder oss av dem är upp till oss. OM vi använder oss av dem är upp till oss.

Vi halkar nu medvetet in på Börstorp, boken jag skriver på för tillfället. Mitt samvete vill gärna göra gott. Så… ju bättre bok jag ger till andra att läsa desto finare samvete har jag?

Anders, du är dum. Det finns förmodligen folk som sätter mindre press på sig än vad du gör